Tobak, fika, skraplotter, kaffe på väg till jobbet, frekventa krogbesök, uteluncher – utgifterna för dessa vanor och ovanor kan vara blygsamma var för sig, men när du slår ihop alla utgifter per år kan det handla om många tusenlappar.

Syftet med den här informationssajten om smslån är inte att ge en mängd pekpinnar kring hur du bör sköta din ekonomi. Istället syftar den till att ge frågor och svar om smslån samt privatekonomi i stort. I syfte att ge dig lite verktyg och tips kring hur du kan göra så att du inte behöver låna kommer vi att presentera artiklar om hur du stärker hushållets ekonomi. Här är en första artikel av den typen.

Många bäckar…

Man brukar använda uttrycket ”många bäckar små blir en stor å” för att beskriva hur olika sparanden, hur små de än må vara, tillsammans kan ge stora resultat. Samma koncept gäller givetvis raka motsatsen. Många små utgifter blir till slut en stor å av pengar som rinner ut från hushållet.

Det är lätt att tänka att en fika på stan för 100 kr inte spelar någon roll i det stora perspektivet, men hur blir läget om du fikar ute en gång i veckan varje år? Och vad kostar egentligen din tobaksanvändning per år? Hur många hyror skulle du kunna betala ”gratis” för de pengar du lägger på nöjen och produkter som inte är direkt livsnödvändiga?

Räkneexempel

Här är räkneexempel på några typiska utgifter med pris per tillfälle/inköp och totalkostnad per år.

Cigaretter: ett paket per dag à 50 kr = 18 250 kr
Snus: en dosa per dag à 40 kr = 14 600 kr
Godis: 3 hg i veckan à 10 kr/hg (genomsnittskonsumtionen i Sverige) = 1560 kr
Fika på stan: två fikatillfällen i veckan à 60 kr styck = 7200 kr per år
Uteluncher: fem luncher i veckan à 90 kr styck = 21 600 kr per år
Triss-lotter: två stycken i veckan à 30 kr styck = 3120 kr per år

Så här rensar du upp bland utgifterna

Du behöver kanske inte slopa varje utgift som kan räknas som ”övrig” på en budgettavla. Du vill ju också kunna njuta av livet. Samtidigt gör du klokt i att fundera noga kring dina vanor och ovanor. Det finns mycket pengar att spara på att antingen bryta en (o)vana eller åtminstone spendera lite mindre på den.

Ett bra första steg är att föra dagbok över vilka utgifter du har under en vecka, två veckor och en månad. Titta till exempel på vad du lägger på fikabesök under en månad. Multiplicera sedan den uppgiften med tolv (månader) för att se vad vanan kostar dig per år. Gör sådana noteringar för varje ”övrigt”-post och räkna sedan ut totalen. Kanske blir det inte så mycket som du trodde. I så fall behöver du kanske inte göra några större förändringar. Kanske blir totalen skrämmande hög. I så fall bör du ta en ordentlig funderare.

När du vet vad dina vanor och ovanor kostar kan du enklare vidta åtgärder för att bryta med dem eller dra ner på utgifterna. Fikar du ute tre gånger i veckan till en total kostnad på omkring 10 000 kr per år kan du försöka slopa ett av tillfällena och då spara 3000 kr per år. Köper du godis för någon femtiolapp i veckan? Om du kan halvera detta sparar du 1250 kr per år.

Det är skillnad på att vara snål och att vara ekonomisk. Den som är snål – oavsett anledning – ger sig vanligtvis inte möjlighet att leva och det är en förlust. Att vara ekonomisk innebär istället att man ser till att ta för ekonomin hållbara beslut. Visst, det kan finnas tillfällen då det är klokt att ”snåla in”, till exempel om man vill spara till en resa utan att behöva ta ett lån eller om det saknas lite pengar i slutet av månaden på grund av extra räkningar eller många VAB-dagar. I det långa loppet är det dock bättre att sikta på att vara konsekvent ekonomisk. Här ska vi ge några exempel.

Billigt är ofta synonymt med låg kvalitet

Om vi bortser från mode, design och trender finns nästan alltid en direkt korrelation mellan pris och kvalitet. Ju mer du betalar för något, desto högre kvalitet kan du förvänta dig. Denna koppling är dock inte tydlig för alla och det beror ofta på att man främst tittar på en varas funktion. Ett bra exempel är produkter för hemmet, såsom till exempel kaffemaskiner. Alla kaffemaskiner, oavsett pris, brygger kaffe. Så, varför betala mer om funktionen är densamma?

Med stor sannolikhet innebär ett lägre pris att du får en kaffemaskin med sämre komponenter. Efter ett tag kan maskinen börja fungera sämre eller till och med sluta fungera helt och hållet. Då får du bita i det sura äpplet och köpa en ny. Hade du istället köpt en något dyrare variant hade du med stor sannolikhet kunnat använda den längre och därmed sparat pengar i längden.

Försäkringar ska du inte snåla in på

I Sverige har vi lyckligtvis ett väl utbyggt socialförsäkringssystem och de mest grundläggande försäkringarna (hemförsäkring, olycksfallsförsäkring med flera) kostar inte särskilt mycket. Det innebär att våra försäkringskostnader totalt sett är mycket låga i jämförelse med vad de är i andra länder. Trots det, är det många som medvetet eller omedvetet snålar in på försäkringsskyddet med risk för att drabbas av mycket stora utgifter och betydande besvär om olyckan skulle vara framme.

Halva priset är fortfarande en utgift

Även om en vara är nedsatt med 50% eller mer innebär köpet ändå en utgift. Det är lockande att köpa varor med stora rabatter, men det är viktigt att fundera på om rabatten ger ett extra värde i det långa loppet eller inte. Om inte, finns risken att köpet blir mer eller mindre onödigt och då är det av mindre vikt att du inte betalade fullpris.

En annan sak att nämna i sammanhanget är att tid är pengar. Detsamma gäller bränsle och/eller andra transportkostnader. Till exempel: Du hittar en vara till ett kraftigt rabatterat pris i en butik på stan. Om det verkligen handlar om ett bra köp beror dock på vad köpet också kostar dig i tid och eventuellt i bränsle.

Investera i boende och trygghet

För den som vill leva ekonomiskt finns många stenar att vända på och många utgifter att antingen undvika eller effektivisera. Det finns emellertid en gammal husmorsregel som säger att det som finns ovanför ditt huvud och under dina fötter är saker du inte ska snåla in på. Mer konkret handlar det om saker som är avgörande för din och din familjs välmående. Saker ”över huvudet” syftar framför allt på hus och hem medan saker ”under fötterna” är skor, kläder och andra basala varor för vardagen.